Rishøi har beskrivits som omutlig i sin empati - hjärtskärande utan att vara sentimental - och utöver Bragepriset för Vinternoveller har hon även tilldelats Sultpriset och P. O. Enquists pris. Flo förlags svenska utgåva av Vinternoveller fick Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2019. * "Sanslöst begåvat läs bara läs! [...] Rishøi skildrar de allra mest utsatta i klassamhället, men hon gör det på ett sätt som inte är helt vanligt; med självklarhet, på allvar och - framför allt - med den litterära framställningen först."
- Therese Eriksson, SvD"Blytung realism varvad med förhöjd nåd. En av årtiondets bästa böcker."
- Tidningen Vi Läser"Förbluffande bra [...] det här är något som vill storslagna saker, som visar att riktig litteratur inte är verklighetsflykt utan står i direkt kontakt med livet."
- Björn Kolhström, Jönköpings-Posten "Bam-bam-bam! En klassisk slagserie. Två snabba, snärtiga slag som får dig att tappa fattningen, förlora fot­fästet, och sedan ett tredje tyngre som knockar dig. Norska Ingvild H. Rishøis Vinternoveller består av tre noveller med samma effekt."
- Torbjörn Flygt, Sydsvenskan"[...] en av årets stora litterära händelser."
- Carl Åkerlund, Västerbottens-Kuriren "Starka livsöden, knivskarpt gestaltade och med stor känsla för dagens klassamhälle."
- Ulf Lundén, Dala-Demokraten "Psykologisk realism med fingertoppskänsla."
- Mats Kolmisoppi, Göteborgs-Posten "[...] minnesvärda noveller från förtvivlans utmarker.
- Jonas Thente, Dagens Nyheter "Vinternoveller är så bra att den sprakar under läsningen."
- Catarina Berglund, Kommunalarbetaren "Inte ett ord för mycket. Bara kristallklart språk som går rakt in."
- Anna-Maria Carnhede, ETC  Ingvild H. Rishøi är en av de starkast lysande stjärnorna i den norska litteraturen idag och har hyllats av en samlad norsk och svensk kritikerkår. Hon skriver med stor klassmedvetenhet, med också med en viss dos av nåd - en säregen blandning mellan realism och H. C. Andersen-saga. Det handlar om att inte ha råd med nya trosor åt sin dotter. Om att vara på flykt med sina småsyskon genom ett isande vinterlandskap. Om att kastas upp på land som en död fisk när man lämnar mörkret på fängelsets botten.